
Adliga ätten nr 54 - Adlade 26 januari 1594 och introducerade i Riddarhuset 1625. Familjen härstammar från Tyskland med Lars Tykesson, stallmästare på slottet Gottorp i Holstein, som den äldsta kända anfadern.
"Hans son, Tyke Larsson, blev köksmästare och råd hos hertig Magnus av Östergötland och häradshövding i Vifolka härad. Han adlades 26 januari 1594 på Stockholms slott av konung Sigismund."
En frälsemans levnadsöde under Vasatiden - En omfattande historisk biografi av Claes Gyllencreutz
En frälsemans levnadsöde under Wasatiden
Claes Gyllencreutz
Inbunden • 304 sidor • 2024
Claes Gyllencreutz har skrivit en familjekrönika med anfadern Tyke Larsson (Gyllencreutz) i centrum, som också är ett stycke svensk historia. Familjen Gyllencreutz öden är sammanflätade med de makthistoriska händelserna i Sverige och Norden.
Händelserna utspelar sig huvudsakligen i landskapen Småland, Västergötland, Östergötland (Nordiska sjuårskriget) och Stockholm. På 1580-talet var han anställd av Östra Göta militärområde som värvare av soldater och kavalleri till Östan- och Westanstång i Östergötland. Han blev senare rådherre och köksmästare hos hertig Magnus Vasa på Kungsbrogård nära Vreta kloster.
Tyke gifte sig på sitt gods Wiby utanför Östra Ryd söder om Norrköping och fick 10 barn med två fruar, Kirsten Trulsdotter och Brita Alfsdotter Ikorn. Han hade turen att bli en av hertig Karls favoriter och fick kuriruppgifter under Karls tvister med Hogenskild Bielke och senare även med konung Sigismund.
Eller kontakta författaren för att köpa boken.
Utforska Gyllencreutz familjens visuella arv genom historisk bildkonst och adelssymboler.

Fotografier och föremål från familjens post i Riddarhusets arkiv.
Källa: Riddarhusets porträttsamling · Riddarhuset Minerva
En av Sveriges äldsta adelsätter, adlad 1594 och introducerad i Riddarhuset 1625.
År 1588 blev Tyke Larsson tilldelad tjänsten köksmästare och rådsherre hos hertig Magnus av Östergötland av konung Johan III. Blev även befallningsman över hertigens Kungsbrogård och Gullbergs härad. Han blev sedermera häradshövding i Vifolka år 1594 och under kortare tid även i Gullberg och Bobergs härader i Östergötland.
År 1606 var han anställd som kammarråd vid Kammarkollegiet i Stockholm. Han var även tingsförrättare i Skärkinds härad under sin tid som fogde och fram till sin död år 1625.
Adlades 1594 29/1 på Stockholms slott av konung Sigismund utan nämnande av namn. Sköldebrevet signerades på Stockholms slott ett par dagar innan, den 26 januari. Erhöll då nummer 20 i Ridderskapet och Adelns dåvarande namnnumrering. Namnet introducerades genom lottdragning 1625 (10/3–4/4) i dåvarande tredje klassen, svenneklassen, under nuvarande nr 54 med namnet Gyldenkreutzer. Ätten erhöll bekräftelse på adelskap genom kungligt brev givet 1644 30/6 i Stockholm av drottning Kristina.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.

Originalsköldebrevet donerades av Knut Gustaf Gyllencreutz 1887 och förvaras i Riddarhuset. Namnet ändrades med åren till Gyllencreutz.
Familjen Gyllencreutz har sina rötter i den svenska adeln under 1500-talet. Den äldste nämnda icke vidimerade stamfadern, Lars Tykesson, tjänstgjorde som stallmästare hos hertigen av Holstein. Hans son, Tyke Larsson, blev köksmästare och rådsherre hos hertig Magnus av Östergötland och adlades den 29 januari 1594 på Stockholms slott av konung Sigismund.
Tyke Larsson slog sig ned på sin sätesgård Wiby utanför Östra Ryd 1587 fram till sin död 1625. Gården var sedan i släktens ägo fram till slutet 1700-talet.
Vid introduktionen fördes ätten in i svenneklassen, där den inbördes ordningen avgjordes genom lottdragning; i klassens interna protokoll motsvarade ätten nummer 20. När Riddarhuset senare upprättade den gemensamma adelskalendern för hela adelsklassen justerades numren efter lottdragning och introduktionsdatum – och det var då ätten fick sitt bestående nummer 54.
Genom århundradena har medlemmar av ätten Gyllencreutz tjänat den svenska kronan i militära, politiska och samhälleliga sammanhang. Deras gärningar finns dokumenterade i officiella arkiv och i den familjekrönika som idag förvaltas inom ätten.
""Tre röda kors i silverfält, på skölden en öppen turnérhjälm, krona och hjälmtäcke vitt och rött, och på hjälmen ett rött kors mellan två delade jakthorn, röda och silver, såsom avbildat i detta brev...""
Ursprungligt sköldebrev bevarat i Riddarhuset sedan 1887. Transkription av Göran Mörner (2016) & Karin Borgkvist Ljung (2017).
